Jonna Bornemarks idéer är livsfarliga

Ni minns det amerikanska presidentvalet? Såklart ni gör – USA gick till urnorna och Donald Trump blev vald. Sedan följde ”Last night in Sweden”, ”Truth isn’t truth” och ”alternative facts” och hundratals uttalanden som alla förebådade den stämning som nu också nått Sverige: Det Omätbaras Renässans.

I delar av Europa pågår en historieomskrivning. Den nationella identiteten ska stärkas, och ländernas roll i olika historiska konflikter ska tvättas från ovälkomna fläckar. Ungern använder retorik, utbildning och lagstiftning för att göra samma sak; landet ska uppfattas som hjältemodigt och med en stark, stormaktsliknande, historia. Nya, förljugna, monument byggs, nationalismen är rådande narrativ, och om data och fakta i historieböckerna eller annan dokumentation säger annat revideras det eller förklaras på nya sätt i hårt kontrollerade medier.

På onsdagen publicerades Jonna Bornemarks första debattartikel som fast medarbetare för Dagens Nyheter, och hennes tankar är del i vad som nog måste börja beskrivas som en rörelse. Hennes DN-kollega Lena Andersson har dragit både första och andra lansen i tidigare artiklar (här och här), och de båda författarnas idéer påminner inte så lite om det grundbudskap som den ungerska staten och den amerikanska kristna högern trummar fram: ”Lita inte på ’fake news’, gå tillbaka till dina känslor och vanligt, hederligt bondförnuft”. Det är i och för sig inte så konstigt – hela hennes senaste bok driver samma tes, och är delvis finansierad av en kristen stiftelse.

För något år sedan tittade stafettläkaren på Västerås sjukhus min far i ögonen, harklade sig lite, och konstaterade: Nu är det kört. Cancern som pappa kämpat mot sedan min nu snart 16-årige son föddes hade vunnit. Trodde vi.

Men användandet av ”big data” och ”AI” i vårt östra grannland hade skapat ett nytt vapen mot cancern. Pappa stretade emot; ett liv av facklig och ideologisk, solidarisk kamp för kollektivets väl omöjliggjorde att betala sig till en ny chans, utanför det svenska systemet. Och dessutom, doktorn i Västerås hade ju sagt att det var kört. Magkänslan hos såväl läkaren som pappa sa att livet var slut.

Men vi åkte till Finland, ett sjusiffrigt belopp betalades och pappas cancerceller besegrades av mätbarhet och mönsterigenkänning med en metod som svensk sjukvård ännu inte kan ge. Cancern gick från dödlig till borta. Väl tillbaka i Västerås sa läkaren som det var: Han var överbevisad, han hade grundat sin diagnos på det han kände var rätt, baserat på sin egen erfarenhet. Livsfarligt.

Jag är rädd för Bornemark och hennes filosofi. Den hade tagit livet av min far, och den är den som föregår sådant som Trump, Orban och Åkesson. Den legitimerar och underblåser nationalistiska och splittrande narrativ. Den förlåter strukturell rasism. Den slår sönder decennier av kvinnokamp. Det hjälper inte hur mycket Bornemark nyanserar; det gör den kristna högern också. Hundvisslan ljuder tydligt för de som lyssnar efter den. Ord som ”det är med känslorna vi kan uppfatta vad som är viktigt i en viss situation, att känslorna ger oss en massa kunskap” är såklart bara snömos och saknar helt stöd i forskning, men jag antar att det inte spelar någon roll för Bornemark. Hon känner att människan gör bäst i att vara känslostyrd, då spelar vetenskap som säger att detta ofta är vägen till våld, krig och död ingen roll.

Eller så är Bornemarks intentioner enklare än man kan tro; vi som jobbat med maskininlärning och digitalisering i största allmänhet har sett det förut: Man är rädd om jobbet. Jobbet där den andliga och/eller spirituella eliten är våra sanningssägare och skapar samtidens och framtidens tankegods, skrivet i Bibeln, Koranen eller på DNs kultursida. För sådana som Bornemark, kollegan Andersson, Janouch, Bannon och Åkesson handlar allt om att kontrollera narrativet. Data och fakta innebär tvivel och ofta en mer nyanserad och mångfacetterad bild, och det gillar inte den som vill få följare till sitt Twitterkonto, sin ideologi eller sin religion.

Om detta handlar det kommande seminariet – anmäl dig här!